Socken

Roasjö socken ligger i norra delen av Svenljunga kommun. Bygden är kuperad och når som högst 196 m över havsytan samt utgöres till övervägande delen av skogsmark.

Socknen faller inom Viskans avvattningsområde. I Skara stifts kyrkliga jordebok från 1540 finns socknen med under namnet Rowaridz. Lilla Häggåns dalgång ger bygden sin prägel. Det är en vacker natur med kuperad terräng och rikligt med sjöar och vattendrag.

Fornminnen

Området har många fornminnen. I det vackra Högarörsområdet finns fyra bronsåldersrösen, flera domarringar, hålväg, myrmalmsugn och fornåkrar. Allt tyder på att bygden varit tidigt befolkad. Den gamla hålvägen utgör bevis på att här gick en led, som förband Ätrans och Viskans dalgångar. Även andra fynd har gjorts, som tyder på tidig befolkning. De mest bekanta är Vännebofynden. 1874 påträffades ett femtontal föremål av silver och brons men också av järn. Det rör sig om hästmunderingar, bl a sju betsel och delar av sadelbeslag. Fynden är daterade till tidigt 400-tal och förvaras idag på Statens Historiska museum i Stockholm.

Byggnader

Det finns flera historiskt intressanta byggnader. Gården Vännebo är ett mycket gammalt rusthåll. Därifrån deltog t ex ryttarna Bengt och Per från Vännebo i slaget vid Breitenfelt år 1631. Löjtnantsbostället Gyltebacka , numera öde, försörjde löjtnanterna vid Södra Kinds kompani i mer än 200 år.

Exempel på äldre bostadsbyggnader är Holmarps framkammarstuga från 1670-talet.

Vid Apelnässjön ligger Stora Apelnäs, ett av Kinds intressanta säterier. Den förste, kände ägaren var Severin Kihl. Han var en av Gustav Vasas tidiga hövitsmän, som sedermera blev Västgöta ryttares förste chef. Vid Gustav Vasas färd till Torpa för att fria till den blott 17-åriga  Catarina Stenbock  besökte han Severin Kihl på Stora Apelnäs. Strax söder om säteriet välte det kungliga ekipaget på den gropiga vägen. Än idag kallas platsen för Vasahålan.

Kyrka

Roasjös gamla kyrka anses som vackrast i Svenljunga kommun. Den är byggd i trä år 1690. På kyrkogården vilar den märklige och berömde kyrkoherden Erik Rosenius, stamfar till fyra adliga ätter.

Utveckling

Befolkningstillväxten och karga förhållanden för jordbruk innebar en utveckling av olika slags hemarbete. Tillverkade alster såldes under långa knalleresor i nära nog hela Sverige. Lönsamheten var tidvis mycket god.

Flera Roasjöknallar grundade industriföretag i Borås. Mest kända är Otto Eriksson, grundare av ERLA-bolaget samt tekoindustrins förgrundsfigur Algot Johansson.

Befolkning

På 1880-talet levde 700 invånare i Roasjö, flertalet i stor fattigdom.1880-1920 emigrerade nära nog 100 Roasjöbor,
främst till Amerika.

De som vill veta mera om socknens historia, hänvisas till Roasjöboken som utgavs av Roasjö byalag 1993, se nedan.